Nedslag i Skivhögen - Plastic Shit

The Jody Grind är en skiva från 1967 av Horace Silvers Quintet/Sextet (antagligen döpt under tiden en av medlemmarna var ute och tog en välbehövlig rökpaus). Året därpå lånade en grupp brittiska gentlemän Jody Grind till sin sin grupp och 1969 släppte de sin debutskiva One Step On på Transantlantic Records. Omslaget på debutskivan är ett sådant som får en att rycka till aningen när man bläddrar förbi det i skivbackarna, ett blåtonat foto av en man som påminer om Lou Ferrigno iförd något slags trollkarlsmundering där en muskulös överkropp skymtar fram ur kåpan och med bandnamn och albumtitel satt i laxrosa frakturstil som sig bör.

Dagens inlägg handlar emellertid egentligen om uppföljaren, Far Canal (1970), som även den har ett mindre lyckat omslag, där bandet fotograferats underifrån troligen stående intill en kanal och där man i bakgrunden klippt in en illustration av illustration av ett mörkgrönt industrilandskap och titeln i gröna Meccano-bokstäver. Inte helt lätt att läsa, särskilt inte på avstånd. Musikaliskt sett är det dock jazzinfluerad progressiv rock som gäller. För mig är de bästa spåren den samtidskritiska Plastic Shit, som verkar vara inspelad live, och den jam-betonade Red Worms and Lice, som låter som en sträng diet för en terrarie-innevånare. Grind on!

LYSSNA:
Plastic Shit
Red Worms and Lice