Rariteter – D

Vad dåligt de mådde i Uruguay 1972… Ungefär så brukar en bekant till mig sammanfatta Días De Blues. Blues av en trio musiker från Uruguay inspelad i Argentina, med ylande gitarrer och bitvis bottenlöst svårmod. För de som känner sig tvungna att kategorisera sitt samlande, skulle det här lämpligen kunna sorteras in under "Skivor som är svåra att hitta på grund av geografiska och sociala faktorer".

Efter the Beatles genombrott i Nordamerika under första hälften av 60-talet följde den så kallade brittiska invasionen. I Argentina ledde det istället till ett inflöde av artister från Uruguay med band som Los Shakers, Los Mockers, Opus Alfa, Psiglo och Días De Blues. Días De Blues musik var emellertid aningen tyngre och deras texter mer politiska än deras beat-influerade föregångare. Den självbetitlade debuten spelades in Argentina men det dröjde till året därpå innan den släpptes i hemlandet. Personligen föredrar jag Uruguay-utgåvans omslag, tecknat av Celmar Poumé. Mitt exemplar lider dessvärre av några tejpade sömmar, men med lite kemisk övertalning går det nog att få fason på den, om man så skulle vilja.

Lp:n såldes senast på Discogs i november 2023. Det genomsnittliga försäljningspriset är 2 110 SEK och medianpriset är 2 143 SEK. Inga exemplar har sålts på ebay under de senaste tre månaderna.

LYSSNA:
Toda Tu Vida
Cada Hombre Es un Camino
Están Desubicados

Kommentarer

Din jävel, du har skaffat den! Ja, jag introducerade denna för bror din, med att betona hur dåligt de mådde i Uruguay. Sedan hade vi en session där deras lidande analyserades. Bättre än Pappos's Blues vill jag säga. Topp 5 från kontinenten. Jag köpte nyligen en nypress med det omslaget, så man slipper sin Akarma. Det är så sjukt bra och ett original måste in för eller senare. Men tejpade sömmar eller inte.
Björn W sa…
Jag har tydligen haft den i åtminstone sju år... Köpte den av en trevlig kille som även skickade med ett gratis exemplar av Los Delfines från 1970.
Björn W sa…
På tal om topp-5 från Sydamerika hade jag en chans att köpa en Bango lite senare men kände inte riktigt att jag hade råd, vilket jag ångrade bittert, då jag knappt sett några exemplar alls de senaste fem åren.

Populära inlägg